Adoption från Kirgizistan

Kirgizistan

Allmänt

Adoptionscentrum påbörjade samarbetet med Utbildningsministeriet i Kirgizistan redan 2003. Den första adoptionen genomfördes i slutet av 2005 och samarbetet pågick till 2008, då ett moratorium infördes. År 2014 fick Adoptionscentrum återigen tillstånd att arbeta i landet. Samarbetet sker nu med Socialministeriet. 

Adoptionscentrum har en medarbetare som är kirgiziska och bosatt i Bishkek. Hon talar ryska, kirgiziska och engelska, och hjälper till med de juridiska delarna av adoptionsprocessen i Kirgizistan. 

Barnen

Det finns många övergivna och omhändertagna barn på barnhemmen i Kirgizistan. Barnen kan ha en svår social bakgrund, föräldrarna kan vara missbrukare eller psykiskt sjuka. Det kan även vara barn till hiv-positiva mödrar. Ekonomiska orsaker gör också att familjer som får ett barn med en funktionsnedsättning inte alltid själva kan ta hand om barnet. Barn som vanvårdas av sina föräldrar kan tvångsomhändertas och placeras på barnhem.
Alla barn på barnhem är inte aktuella för adoption. En del barn har föräldrar eller andra anhöriga som besöker dem på barnhemmen. Ansökningar från inhemska adoptionssökande prioriteras och det blir allt vanligare att barnen adopteras inom landet. 

De barn som adopteras till utlandet är barn som av olika anledningar inte har kunnat få nya föräldrar i Kirgizistan. Många av barnen kan ha någon form av lättare fysiskt handikapp. Alla barn läkarundersöks regelbundet, vaccineras och HIV-testas. Det är viktigt att känna till att läkarutbildningen i före detta Sovjetunionen skiljer sig från den i väst. Enligt tradition ställs diagnoser på barn vid födseln ofta vid minsta misstanke om skada eller sjukdom. Läkarna ställer hellre en diagnos för mycket än en för lite. Diagnoserna följer sedan med barnen, även om de växer och utvecklas normalt.

Alla barn som är aktuella för adoption är grundligt läkarundersökta, även en psykologisk bedömning utförs. Behöver barnet extra vård, näring eller träning av exempelvis talpedagog eller sjukgymnast, så försöker man ordna detta. Många av de problem som barnen har kan relateras till att de vistats i miljöer med dålig stimulans. Det är inte ovanligt att barnen har en försenad psykomotorisk och språklig utveckling.

Adoptionsprocessen

  1. Av Adoptionscentrum får du instruktioner för ansökningsdokumenten. Med hjälp av dessa instruktioner iordningställer du din ansökan.
  2. När dokumenten är klara ska de bestyrkas av Notarius Publicus, och sedan apostilleras* av Adoptionscentrum.
  3. Därefter översätts de till ryska och legaliseras i Kirgizistan. Vår medarbetare lämnar in dokumenten till Socialministeriet, där man bedömer din lämplighet som adoptivförälder på grundval av de dokument som du skickat in. 
  4. Dokumenten registreras, granskas och godkänns. När det finns ett barn som stämmer in med ditt medgivande och de uppgifter som framgår i dina ansökningsdokument, utses du till förälder. Besked om att du utsetts till förälder skickas till dig via Adoptionscentrum, tillsammans med en barnrapport och fotografier på barnet.  
  5. Den första resan till Kirgizistan tar ungefär 14 dagar. Du blir kallad till Kirgizistan för att träffa ditt barn och officiellt tacka ja till just det barnet. I Kirgizistan bor du på hotell eller i lägenhet. Därefter förbereder Socialministeriet en rapport som bifogas domstolsansökan. Adoptionscentrums medarbetare sammanställer denna och lämnar in den till domstolen.
  6. Du reser en andra gång till Kirgizistan för att närvara vid domstolsförhandlingen. Domaren kan välja att skjuta upp beslutet i två veckor. När domstolsbeslutet är fattat tar det 30 kalenderdagar för domen att vinna laga kraft. Du kan besöka barnet på barnhemmet under den här perioden. Du får barnet i din vård först när domen har vunnit laga kraft. Det tar sedan ytterligare en vecka innan du får intyg om att adoptionen genomförts enligt Haagkonventionen, och att ny födelseattest samt kirgiziskt pass utfärdas. Därefter sker instämpling av uppehållstillstånd i barnets kirgiziska pass. Det finns ingen svensk ambassad i Kirgizistan och därför måste du räkna med att stanna minst en vecka till i landet innan ditt barn har fått uppehållstillståndet instämplat i sitt kirgiziska pass. Du bör därmed räkna med att andra resan tar drygt 2 månader. Det är möjligt att resa hem efter domstolsförhandlingen och sedan göra en tredje resa när domen har vunnit laga kraft. Du bör då räkna med att den tredje resan tar minst två veckor.   
  7. Enligt kirgisisk lag ska barnet, efter det att ni kommit hem, registreras vid kirgisiska ambassadens konsulära avdelning i Berlin.

*När ett dokument är försedd med en Apostille innebär det, enligt Haagkonventionen, att dokumentet därefter inte ska behöva legaliseras ytterligare.

Resa

Det är två, ibland tre, resor.

När det rör sig om par som adopterar, måste båda makarna resa. En första resa görs för att träffa barnet och officiellt tacka ja. En andra resa görs för att närvara i domstol, vänta på att domen ska vinna laga kraft och sedan åka hem med barnet. Ett alternativ är att åka hem efter domstolsförhandlingen och göra en tredje resa för att hämta barnet när domen vunnit laga kraft. Från kirgiziskt håll vill man dock helst att föräldrarna stannar och umgås med barnet under hela perioden. Adoptionscentrum rekommenderar därför två resor.

Du bokar själv din resa. Transporter och boende kan vår medarbetare på plats hjälpa till med, om det finns behov för det.

Du bestämmer själv om du vill ta med äldre syskon på resan. Tänk på att Kirgizistan skiljer sig kulturellt och standardmässigt från Sverige.  

I Kirgizistan är det officiella språket kirgiziska. Nästan alla förstår ryska men få talar engelska, därmed går det inte att klara sig med endast engelska på myndigheter eller barnhem. Du får hjälp med tolkning i alla officiella sammanhang, men alla språkkunskaper - även om de är mycket små - är till stor glädje och hjälp under din vistelse i Kirgizistan. Utnyttja därför gärna väntetiden med att försöka lära dig lite ryska, eller varför inte lite kirgiziska? 

Ett bra sätt att förbereda sig inför adoptionen är att delta i någon av de studiecirklar som Adoptionscentrum ordnar. Hör med din lokalavdelning för mer information.

Läs mer om Kirgizistan på Regeringskansliets hemsida

Vem kan ansöka?

  • Gifta par samt ensamstående.
  • Kirgizisk lag ställer inga specifika krav vad gäller adoptionssökandes ålder eller minimumtid för gifta par.
  • Det är viktigt att vara införstådd med att de kirgiziska myndigheterna ställer höga krav på återrapporteringen efter adoptionen. Det är en förutsättning för att få ansöka om adoption från Kirgizistan.

Återrapporter

Återrapporterna till ett land efter det att man hämtat barn är en viktig del av adoptionsprocessen.

Internationella adoptioner är ett kontroversiellt ämne i Kirgizistan. Därför är det viktigt att få information om hur barnen har det i sitt nya hemland. Ett villkor för att få ansöka om adoption från Kirgizistan är att de adoptionssökande förbinder sig att rapportera om barnets hälsa, anpassning och utveckling.

Kommunen gör särskilda uppföljningsrapporter. Den första sker efter 5 månader och är obligatorisk för alla adoptivfamiljer. Ytterligare tre rapporter ska sedan skrivas av din utredare: vid 11 månader, 23 månader och 35 månader, efter det att domen vunnit laga kraft. Kirgiziska myndigheter har därefter rätt att begära in ytterligare rapporter till dess att barnet fyllt 18 år, om de bedömer att det finns behov av det. 

Återrapporterna ska översättas till ryska av en auktoriserad översättare. Adoptionssökande utför själva översättningen och legaliseringen innan rapporterna skickas till Adoptionscentrum. Översättningen ska därefter även legaliseras i Kirgizistan.